Saramg

Robin ler mot mig! :) När jag pratar med honom och fjantar mig lite så ler han ordentligt och slutar jag så gör han det också. Jag älskar att se små barn när de utvecklas, de är ju så fascinerande!

Jag är sjuk nu också, strax före tolv så mådde jag riktigt dåligt. Men efter två panodil och en timmes sömn så känner jag mig lite piggare igen. Har lovat Oliver att vi ska hyra en film och mysa med en varsin isglass ikväll. Såna här dagar är jag  extra tacksam över att Robin är så lugn. Tänk att ha en skrikandes, gråtande bebis samtidigt som man är sjuk. Dessa människor som orkar med det, dem imponerar på mig! Man har ju visserligen inget val det måste ju funka men ändå...

Nu ska vi titta efter vilken film vi ska se senare.



Inte en Robin som ler, men lika söt fast han sover! ♥

Puss och Kram!